Genomförandet av CER-direktivet bör byggas in i det nuvarande försörjningsberedskapssystemet

Försörjningsberedskapsrådet har på sitt möte i dag beslutat om bifogat ställningstagande:

Finland försörjningsberedskapssystem som baserar sig på samverkan mellan den privata och offentliga sektorn är unikt i Europa, och har visat sin funktionsduglighet även i det förändrade säkerhetsläget. Man har lyckats svara kraftfullt på senare års störningssituationer genom utveckling av verksamheten, tvärsektoriellt samarbete, materiell beredskap och lyckad kontinuitetshantering. Samtidigt har kriserna visat att myndighetsåtgärder ensamma inte räcker till för att svara på komplicerade störningar eftersom det oftast är andra än myndighetsaktörer, i synnerhet företag, som svarar för samhället kritiska tjänster och kritisk infrastruktur.

Direktivet om kritiska entiteters motståndskraft (CER) som trädde i kraft år 2022 skapar ett gemensamt ramverk på EU-nivå för att öka samhällskritiska aktörers motståndskraft mot störningar. Det är viktigt för Finland att nivån av beredskap stiger i unionens andra medlemsländer och på unionsnivå. Så sett är CER-direktivet ett välkommet tillskott till beredskapens verktygsback.

CER-genomförandet medför nya skyldigheter för företag som definieras som kritiska, samt nya myndighetsuppgifter. Direktivets genomförande bör dock inte byggas ut till ett system som är skilt från och delvis överlappande med försörjningsberedskapssystemet, utan införlivas i det.

Det nationella genomförandet av direktivet förbereds som bäst i en tvärministeriell lagstiftningsarbetsgrupp. Försörjningberedskapsrådet ser det som viktigt att man i direktivets genomförande utnyttjar det nationella försörjningsberedskapsarbetet och existerande strukturer för att genomförandet ska tillföra praktiskt mervärde även till Finlands nationella beredskap och övergripande säkerhet. Försörjningsberedskapscentralen har redan den lagstadgade uppgiften att fungera som brobyggare mellan samhällskritiska aktörer och kompetenta myndigheter. Rollen som CER-direktivets nationella centrerade kontaktpunkt skulle komplettera FBC:s existerande uppgifter, och skulle möjliggöra utnyttjandet av det nationella försörjningsberedskapssystemet i direktivets genomförande. FBC har färdigt bl. a. de omfattande nätverk som skapats av Försörjningsberedskapsorganisationen och som behövs för att fungera som nationell knutpunkt mellan företag, myndigheter och EU-kommissionen. Därtill arbetar FBC redan nu med att identifiera aktörer som är centrala för samhällets livsviktiga funktioner, samt med att uppehålla och främja företags och myndigheters beredskap och tålighet mot störningar.

Försörjningsberedskapssystemet baserar sig på ett tillitsbaserat och avtalsmässigt samarbete mellan den privata och offentliga sektorn. En från försörjningsberedskapssystemet åtskild CER-lösning skulle fragmentera bilden av företagens beredskap och kritisk infrastruktur samt öka helhetskostnaderna för verkställandet. I ett system baserat på förpliktelser skulle kostnaderna för beredskap alltmer överföras till näringslivets aktörer, vilket skulle försvaga finska företags konkurrenskraft. De förändringar i FBC:s uppgifter och styrning som föranleds av CER-genomförandet kan behandlas i samband med den pågående förnyelsen av försörjningsberedskapslagen som leds av arbets- och näringsministeriet.