Utredare: Framtidens försörjningsberedskap förutsätter engagemang på alla nivåer i samhället

Utredaren med uppdrag att granska utvecklingen av samarbetet inom försörjningsberedskap föreslår intensifierat samarbete, engagemang och informationsflöde på samhällets olika nivåer. Generalmajor i reserven Kim Mattsson utredde samarbetet inom den privata sektorn på uppdrag av arbets- och näringsministeriet (ANM) och Försörjningsberedskapscentralen (FBC). Han påminner att det finns skäl att på ett övergripande sätt förstärka poolarnas verksamhetsförutsättningar, såsom resurserna för försörjningsberedskap.

Utredare Kim Mattsson finner det viktigt att statsledningens och riksdagens engagemang till försörjningsberedskapen säkerställs. Han föreslår ett beredskapsforum mellan statsledningen, politiska beslutsfattare och aktörer inom försörjningsberedskap. En metod för detta kunde vara att utveckla Försörjningsberedskapsrådets roll.

Även om ministerierna var och en ansvarar för beredskapen inom det egna förvaltningsområdet, betonas ANM:s koordineringsroll och strategiska styrning i rapporten. Mattsson skulle också precisera rollen och vikten för ministern med ansvar för försörjningsberedskapen som en del av näringsministerns uppgifter, så att de svarar mot den förändrade verksamhetsmiljön. Han betonar att man ska vara medveten om ANM:s roll som ministerium som leder försörjningsberedskapen och styr FBC.

Enligt rapporten svarar fokusområdena i FBC:s nya strategi mot såväl den offentliga som den privat sektorns syn: energiförsörjning, livsmedels- och vattenförsörjning, transporter och leveranskedjor, digital säkerhet och informationsförsörjningsberedskap samt produktionsekonomiska arrangemang.

Utredaren anser att det finns behov av att intensifiera samarbetet mellan de ämbetsverk som ansvarar för säkerheten och beredskapen till stöd för den samt försörjningsberedskapen. Dessa ämbetsverk utgörs av huvudstaben, Säkerhetskommittén, Traficoms Cybersäkerhetscenter och hybridkompetenscentret. Enligt rapporten är FBC:s roll som samordnare och koordinator viktig i praktiken.

Resurserna, informationsflödet och stödet till företagen måste utvecklas

Behovet av resurser för försörjningsberedskapen ökar i och med de tilltagande hoten, varför finansieringssystemet för försörjningsberedskap från 90-talet måste uppdateras till detta årtionde, konstaterar Mattsson i sin rapport. Han anser att poolarna och företagen i dessa står i centrum för samarbetet och att det finns skäl att stärka deras verksamhetsförutsättningar, eftersom resurserna nu är underdimensionerade sett till uppgifterna.

Informationsflödet mellan FBC, poolarna och företagen är förknippat med avsevärda utvecklingsbehov. De företag som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen önskade en analys som produceras av myndigheterna som svar på den lägesbildsinformation som de producerar för FBC. För att kunna svara mot detta informationsbehov, måste omständigheter som anknyter till bland annat skyddsklasserna och dataskyddet preciseras.

Till stöd för kontinuitetshanteringen efterlyser företagen till exempel samarbetsstrukturer, delning av information, anvisningar, utredningar, tydliga produktionsreserveringar, utbildningar och övningar. Uppmärksamhet måste i allt högre grad riktas på att trygga resiliensen i hela värdekedjor.

Kim Mattsson anser att fokusområdet för det internationella samarbetet utgörs av närregionen. Sverige bygger om sitt försörjningsberedskapssystem och samarbetet mellan Finland och Sverige intensifieras hela tiden. Beredskap och försörjningsberedskap har också lyfts till EU:s och Natos agenda.

Självständig försörjningsberedskap är helt förståeligt djupt rotat i den finländska tankemodellen, men i och med medlemskapet i Nato finns det skäl att ändra förhållningssättet. Man ska tvärtom vara medveten om att Finland i den nya situationen är en större aktör än dess storlek – också i fråga om beredskap, konstaterar Kim Mattsson i sin rapport.

– FBC vidtar redan nu en stor mängd åtgärder för att utveckla nätverksverksamheten i samarbete med aktörerna i försörjningsberedskapsorganisationen. Utredningen visar väldigt klart att vi är på rätt väg, säger FBC:s verkställande direktör Janne Känkänen.

Utredarens rapport fungerar som indata för det pågående arbetet för att reformera lagen om tryggande av försörjningsberedskap och för FBC:s program för utveckling av nätverkssamarbetet.

ANM:s och FBC:s gemensamma meddelande kan läsas på ministeriets webbplats 

Rapport: Försörjningsberedskapens framtid – Utredning om utvecklingsbehoven i samarbetet mellan den offentliga och privata sektorn (VALTO) (på finska)