Samtliga samhällssektorer utsatta för klimatkonsekvenser som är kritiska för försörjningsberedskapen

Klimatförändringar kan få betydande konsekvenser för försörjningsberedskapen, särskilt i ett öppet och exportberoende land som Finland. Det bästa sättet att mildra säkerhetshoten från klimatförändringarna är väl upplagd, konsekvent och effektiv klimatpolitik, säger forskarna Emma Hakala och Helmi Räisänen i den färska lägesbilden.

Utrikespolitiska institutets och Försörjningsberedskapscentralens gemensamma publikation behandlar kedjorna av klimatförändringarnas konsekvenser och indirekta påverkan på försörjningsberedskapen i Finland. I konsekvenskedjor kopplas klimatfaktorer till politiska, ekonomiska och transnationella fenomen. Indirekt påverkan avser konsekvenser av bekämpning av och anpassning till klimatförändringar.

I Finland bygger beredskapen för säkerhetshot på en modell för övergripande säkerhet som omfattar alla sektorer. Modellen ger i princip ett gott utgångsläge för klimatberedskap, men den fokuserar ändå mest på akuta och kortvariga störningar och på differentiering av normala förhållanden och undantagsförhållanden. Det räcker inte till alla delar till då det gäller beredskap för klimatförändringarnas långvariga konsekvenser, säger författarna.

”Ett övergripande perspektiv och samarbete mellan offentliga och privata aktörer är avgörande för beredskapen för klimatförändringarnas konsekvenser för försörjningsberedskapen”, säger Hakala och Räisänen.

Lägesbildsrapporten ger specifik information om sektorerna

Lägesbilden fokuserar på de sex sektorerna livsmedelsförsörjning, energiförsörjning, finanssektor och ekonomi, logistik, industri och hälso- och sjukvård. Samtliga sektorer är exponerade mot klimatkonsekvenser som är kritiska för försörjningsberedskapen.

Inom exempelvis livsmedelsförsörjningen kan extremväder, såsom torka och översvämningar, minska skördarna utanför Finland, vilket kan leda till underskott i Finlands livsmedelsimport. Inom energisektorn är konsekvenserna däremot kopplade till den gröna omställningen genom att väderberoende vind- och solkraft måste kompletteras med metoder som jämnar ut förbrukningen och produktionen av elkraft; energiteknik är också beroende av kritiska material och komponenter. Inom hälso- och sjukvården kan klimatförändringarna medföra fler störningar i produktionen av läkemedel och utrustning, samtidigt som extrema värmeböljor drabbar människors hälsa.

”Klimatförändringarna har en stor inverkan på funktioner och infrastruktur som är viktiga för försörjningsberedskapen. Det nu utgivna lägesbildsdokumentet ger för första gången en samlad bild av detta ur ett beredskapsperspektiv och bidrar med information om klimatförändringarnas konsekvenser för samhället och i synnerhet för de försörjningskritiska aktörerna”, säger ledande beredskapsexpert Tapio Tourula, som leder Klimat- och rymdteamet vid FBC.

Lägesbilden bygger på tidigare litteratur och utredningar. Den ingår i forskningsprojektet Klimatförändringen och Finlands försörjningsberedskap som genomförs av Utrikespolitiska institutet och finansieras av FBC. Syftet med projektet är att klarlägga konsekvenserna av klimatförändringarna och bekämpningen av dem på Finlands försörjningsberedskap och ta fram metoder för att hantera dem. Projektet kommer att ta fram mer detaljerad information om konsekvenskedjorna inom mat- och energiproduktion och kritiska material. Utifrån informationen utformas konkreta metoder för hur klimatförändringarnas konsekvenser kan beaktas i prognostiseringen och beredskapen. Projektet startade hösten 2023 och pågår till 2026.

Läs hela lägesbilden (på finska)